Jag minns när du kom hem till oss för lite mer än 8 år sedan. Vi klickade direkt!

Vi sov tillsammans från första stund, även om den natten innehöll väldigt många vakna timmar eftersom du vägrade sova. Vi har gått på oändliga promenader som har slutat med oändliga bilder, inte minst på oss två tillsammans. Jag ska försöka hitta så många som möjligt och bara rada upp dem här ❤️ 

Du var något alldeles extra och var oerhört social. När man gick på promenad med dig kunde okända personer (för min del) stoppa oss och fråga om det inte var Hugo ❤️

Du lämnar ett sånt stort tomrum hos många, inte minst nu när julen närmar sig eftersom morfar och mormor alltid gav dig så mycket gott, speciellt då. Det har dem alltid gjort till sin lilla bebis. 

"Det är klart Hugo ska vara med" - du har alltid varit en självklarhet i alla sammanhang.

Det kommer vara jobbigt ett tag framöver men jag vet att vi ska kämpa, om inte minst för din skull - det är ju trots allt det som du har gjort hela ditt liv! 

Tack för allt du har gett till oss och att jag fick hålla dig när du i lugn och stillhet fick somna in i min famn❤️

Hugo 2010-09-02 - 2018-11-15 ❤️