Nu var det ett tag sedan som jag var inne här igen och skrev men dagarna rullar på och man går i samma fotspår varje dag. Det kallas även för rutiner :)

 

Men det är inte det som inlägget ska handla om. Nej för det ska handla om vad denna dagen innebär - just Lucia. Jag har precis kommit hem ifrån min lillebrors Lucia firande på hans skola och jag kan nog inte uttrycka mig tillräckligt hur ledsen man blir över vart världen är påväg...

Han blir 11 år under nästa år och eftersom att J jobbar kväll denna veckan så tänkte jag att jag kunde fota lite samt filma när han skulle sjunga solo under en låt. Men det var bara att fet glömma! För när barnen hade kommit in och sjungit klart första låten "Sankta Lucia" så sa läraren till att man inte får fota eller filma eftersom det är en skolaktivitet.

 

Just när det kom fram, att man inte får filma eller fota, så skar det ordentligt i mitt hjärta faktiskt. Vart är denna värld påväg som sagt! Jag är så tacksam för att mina föräldrar och släktningar har kunnat filma när jag var liten under just sådana hära händelser men också "mitt liv" som nyfödd osv för jag älskar verkligen att kolla på sånt nu. Det är något jag uppskattar att de har gjort och som jag vill föra vidare till mina framtida barn sen men det ser alltså tufft ut :(

 

Bara för att världen innehåller så mycket våld så folk behöver skyddade identiteter osv sabbar för så oerhört många människor. Man blir riktigt less - varför kan inte folk bete sig så kan vi slippa sånt här. Bara en sån sak att han inte fick vara pepparkaksgubbe för att det anses vara rasistiskt är så grymt fel. Luciatågen innehåller allt sånt och varför ska alla traditioner tas bort? Men det gick jättebra att servera pepparkakor efteråt - vad hände/tänkte dem med där liksom!?

 

Det är samma en "nybliven" mamma på jobbet som inte fick titta på sitt barns luciatåg på dagis. Jag kan bara utgå ifrån mig själv men det hade jag blivit riktigt ledsen över och det vet jag också att hon blev. Sedan går det inte att ändra sådana beslut men ändå. Det är mysig stund med familjen där man får känna stolthet över sitt barn och skapa minnen som man kan se tillbaka på sen, men icke det...

 

Detta inlägget är långt men jag känner verkligen att jag måste lufta någonstans för som sagt så blir jag ruggigt upprörd av att se vår värld och samhälle och vilken riktning den tar :(